Augusti
-
Kvällar att blicka uppåt
När natthimlen mörknar mer och mer, framträder fler stjärnor men också planeter på himlavalvet. I slutet av månaden kan du i norra Sverige se Saturnus i ostlig riktning i skymningen.
Spana uppåt för att se meteorskuren Perseiderna 11-12 augusti.
6 augusti Halvmåne i nedan kl 4.21.
I norra Sverige står månen över horisonten dygnet runt i slutet på veckan. Fortfarande är kvällarna och nätterna ljusa och det kan vara svårt med spaningen på himlen.
12 augusti Nymåne kl 19.37.
Månen står över horisonten några dygn under veckans första dagar, sett från norra Sverige.
11-12 augusti
Meteorskuren Perseiderna är en av de årliga meteorskurarna som kommer från att jorden passerar olika kometbanor. Perseiderna ser ut att komma från stjärnbilden Perseus, men kommer sig av kometen Swift-Tuttle. Det kan vara svårt att se meteorer brinna upp här i norr, då natten ännu inte blivit riktigt mörk. Men just dessa augustidagar ökar chansen att se flera meteorer. Som bäst kan det innebära 20 stycken i timmen.
På onsdag kväll inträffar en total solförmörkelse. Här i Skandinavien skymmer månen en del av solen, en partiell solförmörkelse. Genom speciella glasögon eller med hjälp av en kikare som projektor mot en ljus skiva, kan du följa förmörkelsen som börjar ca 18.45 i de nordligaste delarna av Sverige. Förmörkelsen är som störst mellan 19.40 och 19.50 i den norra halvan av landet. Ca 20.40 har solen rört sig bakom och förbi månen från samma område sett.
20 augusti Halvmåne i kommande kl 4.46.
I norra Sverige står månen under horisonten i slutet av veckan.
Lågt i nordost kan det vara planeten Jupiter som lyser starkt på himlen efter midnatt. Vid gryningen står planeten i sydlig riktning.
28 augusti Fullmåne kl 06.19.
I norra Sverige står månen under horisonten dygnet runt i början av veckan. Det här dygnet inträffar också en partiell månförmörkelse.
Se upp!
Meteoritskuren Perseiderna
I augusti inträffar en av de mer kända meteoritskurarna, Perseiderna vars ursprung är kometen Swift-Tuttle. Namnet Perseiderna avslöjar att meteorerna verkar komma från stjärnbilden Perseus. Flest antal meteorer syns kring den 12 augusti. Men eftersom våra nätter ännu inte är helt mörka kan det vara svårt att se något stjärnfall.
Meteorregnet blir intensivast då jorden går igenom kometbanans centrum där tätheten av stoft är som störst. Därför varierar antalet stjärnfall mellan olika år. När det gäller Perseiderna brukar det som mest bli cirka 20 stycken meteorer under en timme.
Visste du detta om Venus?
Om en inte räknar med månen, är Venus det ljusaste objektet på natthimlen och planeten kallas för både Morgonstjärnan och Aftonstjärnan, beroende på när under dygnet man kan se den från jorden. Venus är uppkallad efter den romerska gudinnan för kärlek och skönhet.
Venus är väldigt lik jorden i sin storlek och struktur. Därför kallas Venus också för jordens systerplanet. Venus snurrar i motsatt riktning runt sin egen axel jämfört med jorden och de flesta andra planeter. Dessutom snurrar Venus extremt långsamt, och ett dygn på planeten är som 243 dygn på jorden.
Den tjocka atmosfären på Venus, fångar värme i en skenande typ av växthuseffekt, vilket gör planeten till den varmaste i vårt solsystem. Yttemperaturen är tillräckligt varm för att smälta bly, upp emot 470 grader Celsius. De små glimtar vi lyckats få genom molnen i planetens atmosfär avslöjar vulkaner och deformerade berg på Venus yta.
Visste du att Venus en gång var väldigt lik jorden, och att det till och med kan ha funnits liv på planeten?