Mars
-
Kvällar att blicka uppåt
Venus dyker upp som aftonstjärnan och står högre och högre längre in på månaden. Venus är ljusstark och tar över Saturnus plats på himlen. Saturnus i sin tur står lägre och lyser svagare för att försvinna nedan för horisonten så småningom. Jupiter fortsätter att vara en av de dominerande ljuspunkterna på natthimlen i skymningen.
2 mars
Före gryningen kommer månen att närma sig stjärnan Regulus som är den ljusstarka stjärnan i Lejonets stjärnbild. På kvällen, i skymningen, kan en se att månen och Regulus har bytt sida med varandra.
3 mars Fullmåne kl. 12.38
7 mars
När månen kommit upp står stjärnan Spica lite till höger ovanför månen. Spica är en vit, starkt lysande stjärna som finns i Jungfruns stjärnbild.
11 mars Halvmåne i nedan kl. 10.38.
I norra Sverige når inte månen över horisonten under stora delar av veckan.
19 mars Nymåne kl. 02.23
20 mars
Vårdagjämning, då solen går från södra himmelshalvan till den norra. Detta sker denna gång kl. 15.46. Man brukar säga att det är nu som natt och dag är lika långa, men egentligen inträffade det redan för några dagar sedan. Att det blir så, har att göra med hur jordens atmosfär böjer solljuset.
24 mars
I skymningen står månen till vänster nedanför den ljusstarka stjärnan Elnath i Oxens stjärnbild. Under natten flyttar sig månen så att Elnath hamnar till höger om månen.
25 mars Halvmåne i kommande kl. 20.18
Månen står över horisonten dygnet runt under större delen av veckan i norra Sverige.
28-29 mars
Under natten ställer man fram klockan till sommartid, kl 2 blir 3 på ett ögonblick.
29 mars
I skymningen kommer månen att närma sig stjärnan Regulus i Lejonets stjärnbild. Månen kommer att passera under stjärnan under kvällen.
Källa: Astronomisk kalender 2026, Per Ahlin
Visste du detta om Venus?
Om en inte räknar med månen, är Venus det ljusaste objektet på natthimlen och planeten kallas för både Morgonstjärnan och Aftonstjärnan, beroende på när under dygnet man kan se den från jorden. Venus är uppkallad efter den romerska gudinnan för kärlek och skönhet.
Venus är väldigt lik jorden i sin storlek och struktur. Därför kallas Venus också för jordens systerplanet. Venus snurrar i motsatt riktning runt sin egen axel jämfört med jorden och de flesta andra planeter. Dessutom snurrar Venus extremt långsamt, och ett dygn på planeten är som 243 dygn på jorden.
Den tjocka atmosfären på Venus, fångar värme i en skenande typ av växthuseffekt, vilket gör planeten till den varmaste i vårt solsystem. Yttemperaturen är tillräckligt varm för att smälta bly, upp emot 470 grader Celsius. De små glimtar vi lyckats få genom molnen i planetens atmosfär avslöjar vulkaner och deformerade berg på Venus yta.
Visste du att Venus en gång var väldigt lik jorden, och att det till och med kan ha funnits liv på planeten?