November
Kvällar att blicka uppåt
Vi kan fortsätta att se planeterna Mars, Jupiter och Saturnus på natthimlen. De har alla fått sina namn från romarrikets gudar. Mars som lyser brandgult eller ibland rödaktigt har fått sitt namn efter krigets gud. Jupiter som är den största av våra planeter fick namnet efter gudarnas konung och Saturnus, skördeguden eller lantbrukets gud, förknippas med mat och vin.
1 november Nymåne kl. 13.47.
9 november Halvmåne i kommande kl 6.55.
I norra Sverige ligger månen under horisonten under första delen av veckan.
15 november fullmåne kl. 22.28.
17-21 november Jorden passerar kometbanan från Temple-Tuttle. Detta kan ge upphov till stjärnfall eller meteoritregn som det heter. Dessa ser ut att komma från Lejonets stjärnbild, därav namnet Leoniderna. I år kan månens ljus störa så att vi inte ser fullt så många brinnande rymdstenar. Men det kan ändå vara värt att spana uppåt. Läs mer om meteorer här nedan.
20 november När månen går upp står den brandgula planeten Mars strax nedanför månen. Mars lyser riktigt starkt nu, eller egentligen reflekterar ju planeten ljuset från solen. Inga planeter lyser av sig själva.
22-23 november Kring midnatt kan en se månen stå nära Lejonets ljusstarka stjärna Regulus som ligger lite nedanför till höger om månen.
23 november Halvmåne i nedan kl. 02.28.
Månen står över horisonten dygnet runt under veckans första del, för oss som befinner oss i norra Sverige.
Källa: Astronomisk kalender 2024, Per Ahlin
Se upp för Leoniderna!
Stjärnfall - meteorskurar
Stjärnor kan tack och lov aldrig ramla ner utan det du ser är gruskorn eller ibland någon lite större meteor (rymdsten) som brinner upp då de kommer infarande i atmosfären. Skulle stenen klara sin dramatiska nedfärd och hamna på jorden kallas den för en meteorit.
När en komet har tagit sin sväng runt solen och börjat smälta lämnar den kvar materia längs banan. Då jorden passerar kometens bana fångas en del av materialet upp av jordens dragningskraft och ger ett ökat antal meteorer/stjärnfall. Detta upprepas varje år. Man talar då om meteorskurar eller meteorsvärmar.
I augusti åker jorden igenom ett stoftmoln från meteoren Swift-Tuttle. De stjärnfall som vi kommer att se verkar ha sitt ursprung från stjärnbilden Perseus, därför har denna meteorskur fått namnet Perseiderna. Flest antal meteorer kommer kring den 12:e augusti. I norra Sverige kan det vara lite för ljust fortfarande för att se något meteorregn.
Från mitten av november kan vi se meteorsvärmen Leoniderna. Meteorerna ser ut att komma från stjärnbilden Lejonet (Leo). Leoniderna har de snabbaste meteorerna. Några år har det varit spektakulära stjärnfall ex 2002. I år hoppas vi också på att vi får se många då månen är ny och inte sprider så mycket ljus. Stoffet som är upphov till Leoniderna kommer från kometen Temple-Tuttle.
Under lucianatten mellan den 13-14 december är det maximum för Geminiderna som har sitt centrum från Tvillingarnas stjärnbild. Meteorskuren pågår mellan den 7-17 december och stoffet som blir stjärnfall kommer från asteoriden Phaethon. Forskarna verkar inte riktigt veta varför det strömmar ut partiklar från asteoriden då de inte har långa svansar av stoft som kometer har.Gemeniderna består av tyngre partikklar än andra meteorskurar, vilket gör att de rör sig långsammare och får ett mer gulaktigt sken..
Antalet stjärnfall varierar för olika meteorskurar och mellan olika år. De gånger då jorden går igenom kometbanans centrum, där tätheten av stoft är som störst ökar skuren av meteorer.
Ibland kan en sten från rymden klara färden ner till jorden. Om du hittar en sådan sten är det en meteorit. Vid Kitkiöjärvi norr om Pajala har över 500 järnmeteoriter hittats. Den största väger nästan 1,2 ton. Teorin är att de kommer från en dvärgplanet som splittrades på väg genom jordens atmosfär.
Det som ser ut som en meteor kan ibland vara någon del från t ex en kraschad satellit som i mycket hög fart når atmosfären. På samma sätt som med gruskornet blir metalldelen då så het att den förångas och luften omkring glöder.
