November
-
Kvällar att blicka uppåt
Den ljusstarka planeten Venus kan fortfarande ses i gryningen, som Morgonstjärnan. Venus står lägre och lägre för varje dag.
5 nov Halvmåne i nedan kl. 9.37.
I norra Sverige står månen över horisonten dygnet runt under stora delar av veckan.
9 nov Både månen och Venus är synliga under dagtid och med rätt förutsättningar på vädret är det möjligt att skåda månen passera framför Venus. Passagen börjar ca 10.30 och pågår ungefär en timme. Tiderna varierar lite beroende på var du är.
13 nov nymåne kl. 10.27
Under veckan står månen under horisonten sett från norra Sverige.
17-21 nov Jorden passerar kometbanan från Temple-Tuttle. Detta kan ge upphov till stjärnfall eller meteoritregn som det heter. Dessa ser ut att komma från Lejonets stjärnbild, därav namnet Leoniderna. I år är månen ganska ny och i norra Sverige dessutom under horisonten, så förhoppningsvis kan vi få se många meteorer brinna upp i vår atmosfär.
20 nov Halvmåne i kommande kl. 11.50.
När skymningen faller står planeten Saturnus en bit ovanför månen.
24 nov närmar sig månen Jupiter. Ett par timmar före midnatt står Jupiter högt i söder till vänster ovanför månen. Jupiter och månen rör sig nordväst och avståndet har minskat mellan dem.
27 nov fullmåne kl.10.16. I norra Norrland står månen över horisonten dygnet runt.
Kring månadsskiftet passerar planeten Venus stjärnan Spica i Jungfruns stjärnbild. Venus lyser mycket starkare än Spica. De syns i sydsydost när det börjar ljusna.
Källa: Astronomisk kalender 2023, Per Ahlin
Se upp för Leoniderna!
Stjärnfall - meteorskurar
Stjärnor kan tack och lov aldrig ramla ner utan det du ser är gruskorn eller ibland någon lite större rymdsten som brinner upp då de kommer infarande i atmosfären. Skulle stenen klara sin dramatiska nedfärd och hamna på jorden kallas den för en meteorit.
När en komet har tagit sin sväng runt solen och börjat smälta lämnar den kvar materia längs banan. Då jorden passerar kometens bana fångas en del av materialet upp av jordens dragningskraft och ger ett ökat antal meteorer/stjärnfall. Detta upprepas varje år. Man talar då om meteorskurar eller meteorsvärmar.
I november passerar Jorden kometbanan från Temple-Tuttle. Detta kan ge upphov till stjärnfall eller meteoritregn som det heter. Dessa ser ut att komma från Lejonets stjärnbild, därav namnet Leoniderna. I år är månen ganska ny och i norra Sverige dessutom under horisonten, så förhoppningsvis kan vi få se många meteorer brinna upp i vår atmosfär.
Antalet stjärnfall varierar för olika meteorskurar och mellan olika år. De gånger då jorden går igenom kometbanans centrum, där tätheten av stoft är som störst ökar skuren av meteorer.
Ibland kan en sten från rymden klara färden ner till jorden. Om du hittar en sådan sten är det en meteorit. Vid Kitkiöjärvi norr om Pajala har över 500 järnmeteoriter hittats. Den största väger nästan 1,2 ton. Teorin är att de kommer från en dvärgplanet som splittrades på väg genom jordens atmosfär.
Det som ser ut som en meteor kan ibland vara någon del från t ex en kraschad satellit som i mycket hög fart når atmosfären. På samma sätt som med gruskornet blir metalldelen då så het att den förångas och luften omkring glöder.
