November
-
Kvällar att blicka uppåt
Mars går upp i nordost kring midnatt och står en bra bit över horisonten högt i sydost till söder i gryningen. Jupiter fortsätter att gå upp i nordost efter midnatt. Saturnus står lågt i öster i skymningen och går ner i väster före gryningen. Merkurius kommer upp över horisonten i gryningen i slutet av månaden, i riktning sydost till sydsydost, men är svår att se. Venus börjar åter igen bli synlig på himlen under denna månad.
3 november
Under natten står planeterna Mars och Jupiter som ljusstarka himlakroppar ovanför månen. Jupiter ligger närmare lite till vänster, medan Mars står högre upp till höger. Även stjärnan Regulus ståtar med sitt ljus, till vänster nedanför månen. Dessa fyra följer varandra hela natten fram till gryningen och planeterna kommer att fortsätta stå nära Regulus hela månaden.
7 november
Venus och stjärnan Spica i Jungfruns stjärnbild, står nära varandra till vänster om den tunna månskäran i gryningen.
9 november Nymåne kl. 8.02
I norra Sverige når inte månen över horisonten under stora delar av veckan.
17 november Halvmåne i kommande kl 12.48
Jorden passerar kometbanan från Temple-Tuttle. Detta kan ge upphov till stjärnfall eller meteoritregn som det heter. Dessa ser ut att komma från Lejonets stjärnbild, därav namnet Leoniderna. I år är största chansen att se meteorer efter kl 17 den 17:e. Kanske ser du flera brinnande rymdstenar trots att månen också lyser upp en del av himlen. Kommer du att önska dig något?
Det kan vara möjligt att se Merkurius i gryningsljuset. Nära horisonten i sydostlig riktning och i närheten av Venus. Använd gärna en kikare för att ha bättre chans att se planeten.
24 november Fullmåne kl. 15.54
I norra Sverige står månen över horisonten i mitten av veckan.
25 november
Månen står nära Elnath, en av de ljusstarka stjärnorna i Oxens stjärnbild. Under natten går månen i sin bana och passerar under stjärnan.
27-28 november
Under natten närmar sig månen Pollux, en av stjärnorna i Tvillingarnas stjärnbild. Castor, som är den andra tvillingen står en bit ovanför.
Källa: Astronomisk kalender 2026, Per Ahlin
Se upp för Leoniderna!
Stjärnfall - meteorskurar
Stjärnor kan tack och lov aldrig ramla ner utan det du ser är gruskorn eller ibland någon lite större meteor (rymdsten) som brinner upp då de kommer infarande i atmosfären. Skulle stenen klara sin dramatiska nedfärd och hamna på jorden kallas den för en meteorit.
När en komet har tagit sin sväng runt solen och börjat smälta lämnar den kvar materia längs banan. Då jorden passerar kometens bana fångas en del av materialet upp av jordens dragningskraft och ger ett ökat antal meteorer/stjärnfall. Detta upprepas varje år. Man talar då om meteorskurar eller meteorsvärmar.
I augusti åker jorden igenom ett stoftmoln från meteoren Swift-Tuttle. De stjärnfall som vi kommer att se verkar ha sitt ursprung från stjärnbilden Perseus, därför har denna meteorskur fått namnet Perseiderna. Flest antal meteorer kommer kring den 12:e augusti. I norra Sverige kan det vara lite för ljust fortfarande för att se något meteorregn.
Från mitten av november kan vi se meteorsvärmen Leoniderna. Meteorerna ser ut att komma från stjärnbilden Lejonet (Leo). Leoniderna har de snabbaste meteorerna. Några år har det varit spektakulära stjärnfall ex 2002. I år hoppas vi också på att vi får se många då månen är ny och inte sprider så mycket ljus. Stoffet som är upphov till Leoniderna kommer från kometen Temple-Tuttle.
Under lucianatten mellan den 13-14 december är det maximum för Geminiderna som har sitt centrum från Tvillingarnas stjärnbild. Meteorskuren pågår mellan den 7-17 december och stoffet som blir stjärnfall kommer från asteoriden Phaethon. Forskarna verkar inte riktigt veta varför det strömmar ut partiklar från asteoriden då de inte har långa svansar av stoft som kometer har.Gemeniderna består av tyngre partikklar än andra meteorskurar, vilket gör att de rör sig långsammare och får ett mer gulaktigt sken..
Antalet stjärnfall varierar för olika meteorskurar och mellan olika år. De gånger då jorden går igenom kometbanans centrum, där tätheten av stoft är som störst ökar skuren av meteorer.
Ibland kan en sten från rymden klara färden ner till jorden. Om du hittar en sådan sten är det en meteorit. Vid Kitkiöjärvi norr om Pajala har över 500 järnmeteoriter hittats. Den största väger nästan 1,2 ton. Teorin är att de kommer från en dvärgplanet som splittrades på väg genom jordens atmosfär.
Det som ser ut som en meteor kan ibland vara någon del från t ex en kraschad satellit som i mycket hög fart når atmosfären. På samma sätt som med gruskornet blir metalldelen då så het att den förångas och luften omkring glöder.
