December
-
Kvällar att blicka uppåt
Saturnus står nu en bit över horisonten i sydost till söder i skymningen och går ner i västsydväst någon eller några timmar före midnatt. Jupiter och Mars ses mot öster där det är Jupiter som står högst. Under natten flyttar de sig längre mot söder.
1 december Nymåne kl. 7.21
I slutet av denna vecka och i början på nästa, når inte månen över horisonten sett från norra Sverige.
7-8 december Månen närmar sig Saturnus.
8 december Halvmåne i kommande kl 16.27
13-14 december Jorden passerar genom ännu en kometbana och meteorskuren Geminiderna (från Tvillingarna) kan bjuda på en upplevelse. Med lite tur kan man få se 20 stjärnfall på en timme. Stjärnfallen kan synas vart som helst på himlen, men ljuset från den kommande fullmånen kan göra det svårt att se.
15 december Fullmåne kl 10.02
Under en del av veckan står månen över horisonten dygnet runt i norra Sverige.
Merkurius är svår att se, men planeten blir synlig i gryningen före mitten av december, lågt i sydost till sydsydost. Merkurius försvinner under horisonten i gryningsljuset från norra Sverige, några dagar innan jul.
17-18 december Månen och Mars närmar sig varandra. Är du på en tillräckligt mörk plats och har bra sikt så kan du se passagen då månen passerar framför Mars.
21 december Klockan 10.21 på lördagen är det årets kortaste dag. I nordligaste Norrland står solen under horisonten även mitt på dagen.
22 december Halvmåne i nedan kl 23.18
I norra Sverige står månen över horisonten dygnet runt under de första dagarna denna vecka.
25 december Efter midnatt står månen till vänster nedanför den ljusstarka stjärnan Spica i Jungfruns stjärnbild.
30 december Nymåne kl 23.27
Månen står under horisonten under de första dagarna denna vecka sett från norra Sverige.
Källa: Astronomisk kalender 2024, Per Ahlin
Visste du detta om Saturnus?
Visste du detta om Saturnus?
Planeten är uppkallad efter den romerska guden för jordbruk och rikedom, som också var far till Jupiter.
Saturnus är mest känd för sina ringar, som består nästan uteslutande av vattenis och sten. Saturnus är inte den enda planeten i vårt solsystem som har ringar. Alla gasplaneter, alltså Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus, har faktiskt ringar av olika storlek, men inga lika spektakulära eller komplexa som de hos Saturnus.
I omloppsbana runt Saturnus finns flera månar. Den största av dem heter Titan, och är den enda månen i solsystemet som har en tät atmosfär.
Saturnus är en gasplanet som till största delen består av väte och helium. I atmosfären blåser några av solsystemets kraftigaste vindar, som når hastigheter över 1 800 kilometer i timmen. Dessa uppstår bland annat på grund av att planeten snurrar med en kolossal hastighet runt sin egen axel. Ett dygn på Saturnus motsvarar bara lite över tio timmar på jorden.
Förutom blåsten kan kraftiga regn uppstå på Saturnus, men i stället för vattendroppar regnar det diamanter. Blixtoväder gör att metan i atmosfären ombildas till sot (eller kol). Sotet trycks sedan ihop och hårdnar till bitar av grafit, och till sist diamant, när det faller genom atmosfären. De största diamanterna kan vara så stora som en decimeter.
Visste du att Saturnus skulle flyta om man la planeten i vatten?
Alla planeter i solsystemet har olika densitet, det vill säga förhållandet mellan massa och volym. När man mäter detta används vattens densitet, som ligger på 1,0, som ett utgångsvärde. Alla värden under 1 flyter alltså på vatten, medan värden över 1 sjunker.
Jorden har den högsta densiteten av alla planeter i solsystemet (5,5), medan Saturnus har den lägsta densiteten (0,69). Detta trots att Saturnus är nästan 800 gånger så stor som jorden, och har en massa som är 95 gånger större. All materia i planeten är alltså så glest packad att Saturnus skulle flyta på vattenytan om man hittade ett badkar stort nog att lägga planeten i.
Saturnus ligger väldigt långt bort från jorden. Ändå har vi kunnat studera planeten i detalj med hjälp av markbaserade teleskop och rymdsonder. Den sond som kommit absolut närmast Saturnus hette Cassini. Sondens instrument studerade planeten från omloppsbana i över tolv år, innan den som planerat styrde ner i planetens atmosfär år 2017. Då hade sonden varit i rymden i tjugo år.
Det är data från Cassini som berättat det mesta vi vet om Saturnus idag. Ett av sondens instrument tillverkades av Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala. Instrumentet var en typ av rymdväderstation som kunde mäta temperatur, vindhastighet och tryck.
Källa: Rymdstyrelsen.se
