December
-
Kvällar att blicka uppåt
Nu ska det vara bra planetskådning på natthimlen. Venus syns bra i gryningen och kallas därför Morgonstjärnan. Du ser Venus i sydostlig riktning. Mars och Jupiter följs åt. De går upp i nordostlig riktning före midnatt och i gryningen står de båda planeterna mer mot söder. Saturnus står lågt ovanför horisonten och kan vara knepig att få syn på. Men spana sydost i skymningen och mer västerut efter midnatt.
Meteorskuren Geminiderna kan vara roligt att se.
1 december Halvmåne i nedan kl 7.09
När månen går upp står Planeten Mars ovanför, lite till vänster om månen, medan stjärnan Regulus och planeten Jupiter står till höger ovanför. Jupiter är den som står högst av de fyra himlakropparna.
5 december
Tidigt på morgonen, före gryningen, bildar den tunna månskäran, planeten Venus och stjärnan Spica i Jungfruns stjärnbild, en triangel där månen står längst ner.
9 december Nymåne kl. 1.52
Månen står under horisonten under större delen av veckan sett från norra Sverige.
Jupiter och Mars rör sig i närheten av Lejonets stjärnbild och den ljusstarka stjärnan Regulus. Eftersom Mars bana runt solen är mycket kortare än Jupiters, ser det ut som att Mars rör sig snabbare och bort från Jupiter.
13-14 december
Jorden passerar genom ännu en kometbana och meteorskuren Geminiderna (från Tvillingarna) kan bjuda på en upplevelse. Med lite tur kan en få se 20 stjärnfall på en timme. Stjärnfallen kan synas vart som helst på himlen och eftersom månen inte är full ännu, så kan det bli bra stjärnfallsskådning.
17 december Halvmåne i kommande kl 6.43
Saturnus hänger kvar som en synlig ljusprick ganska lågt på himlen och kan ses i närheten av Fiskarnas stjärnbild.
17-18 december
Månen och Saturnus närmar sig varandra.
21 december Vintersolstånd
Klockan 21.50 på måndagen inträffar vintersolståndet. Då är det årets kortaste dag. I nordligaste Norrland står solen under horisonten även mitt på dagen. Natten som följer blir årets längsta natt.
21-22 december
Månen passerar den öppna stjärnhopen Plejaderna eller De sju systrarna, som enligt grekisk mytologi är döttrar till Atlas och havsnymfen Pleione. Systrarna heter Maia, Alkyone, Asterope, Kelaino, Taygete, Elektra och Merope.
Känns de igen från författaren Lucinda Rileys bokserie ”De sju systrarna”? Många författare har tagit inspiration från stjärnhimlen när de skrivit sina böcker. Ett annat exempel är J.K. Rawlings bokserie om Harry Potter.
23 december
I gryningen står månen till höger nedanför stjärnan Elnath, i Oxens stjärnbild. På kvällen, i skymningen, har månen rört sig så att Elnath står till höger ovanför månen .
24 december Fullmåne kl 2.28
Under denna vecka står månen över horisonten dygnet runt i flera dygn sett från oss i norra delarna av Sverige.
27 december
När månen går upp så står Jupiter nästan rakt ovanför månen och stjärnan Regulus ligger lite till vänster om densamma.
29 december
Planeten Mars ger ifrån sig ett brandgult sken och kan ses ganska högt ovanför månen under kvällen.
30 december Halvmåne i nedan kl 19.59
Källa: Astronomisk kalender 2026, Per Ahlin
Visste du detta om Mars?
Mars fick sitt namn av romarna och uppkallades efter deras krigsgud, eftersom dess rödaktiga färg påminde om blod. Mars är röd eftersom järnmineraler i planetens jord oxiderar, eller rostar. Även utan kikare kan man se att planeten skiner med en brandgul eller roströd färg.
Trots dess tunna atmosfär finns det årstider på planeten, och visst väder. På ytan finns både polarisar, utdöda vulkaner och raviner som får våra motsvarigheter på jorden att verka väldigt små.
På Mars ligger solsystemets största berg, vulkanen Olympus Mons. Vulkanen är 22 000 meter över marknivå, och är ungefär 2,5 gånger så hög som jordens högsta berg Mount Everest. Här ligger även den uttorkade djupa flodbädden Valles Marineris, som är så stor att hela Grand Canyon skulle få plats i en av dess bikanaler.
Mars är en av de mest utforskade planeterna i vårt solsystem. Det är den enda planet som vi har skickat, rovers, till för att undersöka ytan på nära håll. Hittills har nio rovers skickats till Mars, varav sex överlevde landningen och tre fortfarande är aktiva. Över 50 farkoster har hittills besökt planeten, antingen på genomresa eller för att lägga sig i omloppsbana. Flera av dessa bär på svenska instrument.
Det tar ca 6-9 månader för en farkost att resa till Mars. Uppskjutningarna görs bara vartannat år, då Jorden och Mars ligger ”nära” varandra i omloppsbanorna. Inga människor har ännu fått åka dit. Möjligheten att kunna komma tillbaka till Jorden finns inte ännu.
Mars är ingen trevlig plats för oss människor. Atmosfären är tunnare än på Jorden och innehåller väldigt lite syre, mer metan och koldioxid. Medeltemperaturen på planeten är -60 grader och vissa perioder blåser det upp till ordentliga stormar som för med sig stoffet från markytan i stora moln som kan täcka enorma områden och vara månader i sträck.
Trots det så planeras det för att göra bemannade resor till den röda planeten.
