Måne och Sol

Det speciella med solen är att den är vår närmaste stjärna. Jämfört med andra stjärnor är den inte alls märkvärdig. Den är medelstor, medelhet och medelgammal. Trots att den är en medelmåtta, så skulle vi inte leva utan den.  

Ibland ökar aktiviteten på solen och enorma mängder elektriskt laddade partiklar slungas ut. De förs med solvinden mot jorden och ger upphov till vackra norrsken. 

Midnattssolen är vida berömd men i norra Sverige kan vi ibland också se något mer sällsynt, en middagsfullmåne. Detta inträffar vintertid då solen är lågt på himlen. En fullmåne kan då ses mitt på dagen, högt på himlen.

När formen på halvmånen eller månskäran är böjd på ett liknande sätt som ett komma;  ), kommer månen och blir om en till två veckor en fullmåne. Månen är vår närmaste granne i rymden och det är lätt att se mörka lavaslätter och kratrar efter krockar med mindre himlakroppar. I fantasin har de mörkare områdena blivit till bland annat en mångubbe, ett kvinnoansikte, en kräfta eller en hare. Vad ser du? Testa att titta på månen med kikare!

Vi kunde ha haft en mycket mer strålande måne om månytan hade reflekterat solljuset bättre. Nu får vi endast ta emot 7 % av solljuset.

Månen är vår närmaste granne i rymden och det är än så länge den enda himlakroppen, förutom på jorden, som människor har varit på. Hitintills har Nasa landat med tolv astronauter, bara män, på månen och mängder av sten och grus har tagits hem för forskning. Fler länder och företag intresserar sig för månen och landningar på månens baksida och sydpol har under de senaste åren blivit verkliga.

En rymdstation runt månen och en rymdbas på månens yta är långsiktiga planer för framtiden. Vi får se vad som händer....

Det är bara vid fullmåne som det kan bli en månförmörkelse. När hela månen är upplyst betyder det att solen är ungefär mitt emot. Samtidigt befinner sig jordklotet mellan solen och månen. Jorden kommer då att kasta sin skugga på månen. Jordklotet har både en kärnskugga och en svagare halvskugga. Den välvda skuggan som rör sig över månen är ett synligt bevis för att jorden är rund.

Månen blir aldrig helt osynlig inte ens i kärnskuggan. Orsaken till det är att jordens atmosfär böjer av solljuset litegrann och ger månen ett kopparrött skimmer. Färgen blir starkare ju fler partiklar som finns i atmosfären. Det kan till exempel inträffa efter ett vulkanutbrott.
Månbanan lutar en aning i förhållande till de andra himlakropparnas banor och därför blir det inte en förmörkelse vid varje fullmåne.

Månens bana runt jorden är elliptisk. Varje månvarv innebär en tidpunkt som månen är närmast jorden och en tidpunkt när den är längst från jorden. Lite avrundade siffror ger medelavståndet till månen 384 000 km. 

En supermåne blir det när en full- eller nymåne inträffar vid perigeum, när månen är så nära jorden som den kommer på sin omloppsbana, vilket gör att månen ser extra stor och ljus ut.  

Skillnaden mellan en supermåne och en vanlig måne är inte så lätt att se med blotta ögat, och tydligast blir det när man jämför dem med varandra eller när månen står nära horisonten så att vi får objekt som till exempel hus och träd att jämföra med.

Men om en supermåne sammanträffar med en total månförmörkelse händer något extra spännande. Då blir månen extra stor, extra ljus och dessutom röd.

När månen helt täcks av jordens skugga blir den mörkare, men den blir inte helt svart. Istället får den en röd färg, och kallas ibland för röd måne eller blodmåne. Men varför blir den röd?

Solljus innehåller alla färger av synligt ljus. När ljuset når jordens atmosfär sprids de blå våglängderna ut, medan de röda passerar genom atmosfären. När det är månförmörkelse böjs det röda ljuset som passerar genom jordens atmosfär mot månen, medan det blå ljuset filtreras bort. Därför får månen ett blekrött sken under förmörkelsen.

Så när en supermåne sammanträffar med en total månförmörkelse, blir det då en superblodmåne? Ja, på sätt och vis. Om inte annat är det ett väldigt spännande namn.

Källa: Rymdstyrelsen