Månen
Midnattssolen är vida berömd men i norra Sverige kan vi ibland också se något mer sällsynt, en middagsfullmåne. Detta inträffar vintertid då solen är lågt på himlen. En fullmåne kan då ses mitt på dagen, högt på himlen.
När formen på halvmånen eller månskäran är böjd på ett liknande sätt som ett komma; ), kommer månen och blir om en till två veckor en fullmåne. Månen är vår närmaste granne i rymden och det är lätt att se mörka lavaslätter och kratrar efter krockar med mindre himlakroppar. I fantasin har de mörkare områdena blivit till bland annat en mångubbe, ett kvinnoansikte, en kräfta eller en hare. Vad ser du?
Vi kunde ha haft en mycket mer strålande måne om månytan hade reflekterat solljuset bättre. Nu får vi endast ta emot 7 % av solljuset.
Under ett år är det vanligtvis tolv fullmånar men ungefär vart tredje år har tretton fullmånar. Fullmåne nummer två under samma kalendermånad kallas blå måne.
Månen avlägsnar sig från jorden med nästan 4 centimeter per år.
Månförmörkelse
Det är bara vid fullmåne som det kan bli en månförmörkelse. När hela månen är upplyst betyder det att solen är ungefär mitt emot. Samtidigt befinner sig jordklotet mellan solen och månen. Jorden kommer då att kasta sin skugga på månen. Jordklotet har både en kärnskugga och en svagare halvskugga. Den välvda skuggan som rör sig över månen är ett synligt bevis för att jorden är rund.
Månen blir aldrig helt osynlig inte ens i kärnskuggan. Orsaken till det är att jordens atmosfär böjer av solljuset litegrann och ger månen ett kopparrött skimmer. Färgen blir starkare ju fler partiklar som finns i atmosfären. Det kan till exempel inträffa efter ett vulkanutbrott.
Månbanan lutar en aning i förhållande till de andra himlakropparnas banor och därför blir det inte en förmörkelse vid varje fullmåne.
Solen
Vår närmsta stjärna. Jämfört med andra stjärnor är den inte alls märkvärdig. Den är medelstor, medelhet och medelgammal.
Eftersom vår jord går i en oval bana kring solen så varierar avståndet mellan de två himlakropparna. Skillnaden är från 147 till 152 miljoner kilometer. Det största avståndet inträffar i början av juli, när vi har högsommar. Å andra sidan har Australien vinter då. Årstiderna har alltså inget att göra med avståndet till solen utan de beror på jordaxelns lutning och solens höjd.
Nu, när vi befinner oss på större avstånd från solen går jorden lite långsammare i sin bana och därför blir faktiskt sommarhalvåret 7 dygn längre än vinterhalvåret.
Detta år, 2023 är jorden som längst från solen den 6 juli klockan 22.00.