Stjärnbilder

Från Sverige kan vi se 3 – 4000 stjärnor. På södra stjärnhimlen finns det ytterligare 1000 stjärnor som är synliga för blotta ögat. 

Alla stjärnor du kan se hör till vår egen galax Vintergatan. På en riktigt mörk plats utan störande ljus går det att titta mot galaxens centrala delar. Vintergatebandet bildar en båge genom Sommartriangeln och vidare över stjärnhimlen mot Orions hundar.

Ta gärna med en kikare när du går ut. Välj en molnfri kväll då det inte är fullmåne och en plats utan annat ljus som kan störa.
Allt eftersom vårt jordklot snurrar tittar vi ut i rymden åt olika håll och det gör att stjärnhimlen förändras. Därför talas det t ex om höst- eller vinterstjärnbilder.
Även under en natt sker det förändringar, samtidigt som nya stjärnor dyker upp i öster försvinner andra under horisonten i väster.
Det finns dock några stjärnbilder som alltid syns från våra breddgrader när himlen blir tillräckligt mörk. Dit hör Stora och Lilla Björn, Karlavagnarna, Draken, drottning Cassiopeia och hennes make Cepheus. Dessa befinner sig alla högt uppe på himlavalvet.

Om du förflyttar dig mot sydligare nejder kommer du att se mer och mer av den södra stjärnhimlen.

Den dominerande vinterstjärnbilden är Orion med sitt bälte av tre stjärnor. Orions ena axel är Betelgeuse, en stjärna som ser rödaktig ut. Det är en superjätte som har nått slutet av sin levnad. Betelgeuse kan i en nära framtid explodera som en supernova och blir då under några veckor lika ljus som månen.

Åt vänster från den röda axelstjärnan hittar du Lilla hunden, Procyon, som har en enda stjärna som lyser ganska starkt. Följ bältet nedåt mot vänster och du kommer till Sirius. Det är den stjärna som lyser allra starkast och som ofta verkar blinka i olika färger eftersom den är nära horisonten. Sirius hör till stjärnbilden Stora hunden som också har Orion som husse.

Ovanför Lilla hunden syns två ungefär lika ljusstarka stjärnor. De heter Castor och Pollux och hör till Tvillingarnas stjärnbild. Pollux är en orange jättestjärna. Ett teleskop avslöjar att Castor består av tre stjärnor. Var och en av dessa kretsar dessutom tillsammans med en annan stjärna. Castor består alltså egentligen av ett sexdubbelt stjärnsystem.

Om du följer Orions bälte snett uppåt når du Oxens V-formade huvud där det finns en annan rätt starkt lysande rödaktig stjärna, Aldebaran, som bildar oxens ena öga. Längre åt höger på Oxens rygg finns en liten fin grupp med i alla fall sex synliga stjärnor, om himlen är klar. Det är Plejaderna/Sjustjärnorna. En kikare avslöjar att det är en ansamling av många stjärnor.
Plejadernas sex stjärnor hittar du också som märke på bilen Subaru. Ett annat bilmärke på stjärnhimlen är Mitsubishi som på japanska betyder tre diamanter och motsvarar Orions bälte.     

Stora Karlavagnen är alltid synlig närhelst det är möjligt att se stjärnor. Om du följer handtagets böj nedåt leder det dig till en av de ljusstarkaste stjärnorna. Den är lite orange i färgen. Stjärnans namn är Arcturus och dess stjärnbild är Björnvaktaren. Är du ute före gryningen kan du fortsätta att följa den tänkta böjen ändå längre ner till nästa ljusstarka stjärna, Spica som hör till Jungfruns stjärnbild.

När det går mot vår dyker Lejonet upp allt tidigare under Stora Björnen. Lättast att upptäcka är framdelen som liknar en krok eller ett felvänt frågetecken som avslutas med en ljus stjärna, Regulus, punkten.